I natt vaknade bönan bara en gång för mat och det var kl 03:40. Då hade hon sovit sedan kl 20 på kvällen.

Det blir ju 7½ timme, jääääj! Verkligen välbehövligt, hon vaknade sedan kl 07 igen och då klev vi upp.

Igår var vi på sista föräldraträffen på familjecentrum, intressant att höra andra berätta hur dom upplevde sina förlossningar. Jag skulle som sagt kunna göra om det imorgon igen, det är så värt smärtan! Och det är sant som dom säger att man glömmer, redan tre dagar efter kunde jag bara komma ihåg att det gjorde ont, men inte längre känna smärtan.

Och efter en vecka så var jag helt återställd och tillbaka till mitt "normala" jag.

Tilde har sedan några veckor tillbaka börjat skina som en sol - ja, hon har börjat le massor alltså! Det är underbart att få ett stort tandlöst leende när man ska plocka upp henne ur sängen på mornarna. ♥

Jag älskar verkligen mammalivet som det har utvecklats hittills.